torsdag 6 mars 2008

Våren bryr sig inte om almenackan


Numer vaknar man upp på mornarna,med lite mindre avsmak för livet. Anledningen är,..
.......det är nästan ljust ute.Där jag bor kan man tyvärr inte höra koltrasten,men dom finns överallt det vet jag. Även om det är så,att utanför mitt fönster har alla gamla kajor från Hitchkockfilmen"Fåglarna"morgonmöte i alla trän,så vet jag att just nu nånstans i stan sitter det en sångfågel och drillar vackert och sjunger sin sång om vår och kommande sommarhärligheter,trots utsikten som påminner om fladdermus betäckta trän,eller svarta lövbeklädnader som fladrar och skriker.Inte nog med att det ser läbbigt ut,det är ett sånt helvetes oljud och kakafoni,inte trevligt alls.
Det vore faktiskt inte för mycket begärt ,att komunen gallrar ut lite ibland kajbeståndet,det är faktiskt ett större problem än både Duvorna och fiskmåsarna tillammans.
Nog om det,här kommer man ut,det är nästan ljust och solen börjar strila emellan husen.Människor ser inte så truliga och trötta ut,en och annan ler faktiskt.
Busschaffören viker ihop sin metro ler och säger godmorgon,när jag kliver på bussen,jag sätter mig ner och läppjar på min medhavda mugg kaffe(med lock),och skrattar lite åt en hund som försöker kissa på ett barn i en sittvagn.Behöver jag säga att mamman är lindrigt road,och matte mycket stressad och bekymrat ologisk i sitt förfarande.
Hunden "missar"barnet och blir i kissposerande skick släpad mot busshållplatsen.
Om man är uppmärksam så kan man bli bjuden på en liten "morgonteater",där man sitter på första parkett på bussen.För livet är ju en teater,vedervärdig eller underbar,drama,tragedi eller komedi. Det är en pyttipanna av allt,för som jag alltid har sagt,...Vi har alla huvudrollen i vår egen film,till och med killen du avskyr som pesten,i hans film är det DU som har en biroll,kanske en mycket obetydlig sådan till och med.Så om man tänker efter så är hela världen full av miljarders filmer,och över alla lyser solen stor och bekymmerslös utan att göra skillnad på vita svarta,rika eller fattiga.
Nåt att fundera över,eller hur?...

5 kommentarer:

mr. kolumnen sa...

Vi har alla huuuvööd-roollenn i vlaaandras film, hick, thee main, thjan maaain rol, hick

http://kolumnen-sweden.blogspot.com/2007/10/kommer-strax.html

…ochh fy blutta faaan, föl KAJOR!! J-a fyllekajool sriker i heeela Vasastaden, och måsar, och alla jävffla fyllekajor

Anonym sa...

Därför gäller det att regissera sig en så vacker och kärleksfull film som möjligt. Kärleken behöver inte komma utifrån för att kännas, utan den kan komma inifrån.

"Meningen med livet är att uttrycka sin kärlek och hjälpa andra levande varelser. Inte bara för att vara en god människa, utan för att bli lycklig."

:)

antibimbocompaniet sa...

TJa wojjen det är alltid intressant med dina komentarer även om jag inte alltid förstår syftet med dem,som denna till exempel.
Och vad det gäller att regisera en kärleksfull film,så lyder inte alla rollinnehavare manuset alla gånger,så då får det bli så bra det KAN bli,men jag förstår tanken

Anonym sa...

Det är det som är poängen. Ingen behöver lyda manuset. Det är hur du förhåller dig till världen som räknas. Allting sker ju på insidan av dig dvs känslor och tankar. Du lever i dig själv i allra högsta grad.

"Jag är inte i världen utan världen är i mig"

Kram Lotta

antibimbocompaniet sa...

Det var en mycket possitiv vinkel,skönt att det finns "lätta" tankar fortfarande.