ÄN LEVER JAG

Jag får en del "skicka vidare mail", dvs såna där massutskick som om du kollar upp den som skickade ut det i begynnelsen, är det ingen du nånsin hört talas om.
Och din vän eller bekant som du fått det av har bara avänt hela sin lista med "bekanta mailadresser" som när du finns där ibland alla de andra, du också får de där medelandena som låter som om du vore såååå viktig.
Men inget kunde vara mer fel, det är bara det att du råkade slinka med för du fanns på listan.
Själv är jag inte så bra på att skicka vidare, (har aldrig figurerat ut hur det går till att bara skicka till alla på listan, som jag för resten inte brukar bunta ihop de få men värdefulla personer som är mina vänner, på) och har väl inte en sån DRÖÖS med vänner som de flesta har, som inte behöver jobba på sin "socialskill", som jag antagligen gör. Så jag kommer väl att drabbas av 10 000 olyckor och inte kommer jag få det DÄÄÄÄR som skulle komma kl 11.00 i morgon,till alla som skickade det vidare, till MINST 7 ST AV SINA "VÄNNER".
Suck. Näe, jag får väl acceptera att nån exotisk och intressant polare är jag väl inte, utan det mesta man kan få ut av att umgås med mig, är en stunds trevlig samvaro kanske med et glas vin och nåt gott att äta osv.
Inte det mest exaltrande man kan tänka sig, när det finns både roligare och "svängigare" folk att umgås med.
Mailandet kommer ALDRIG att ersätta riktig kontakt och umgänge för mig, men det är jag väl ensam om. Det är väl vad man får hålla tillgodo med nu när alla har sååå mycket att göra.
Man kan ju fundera på var mänskligheten är på väg, nu när man kommer ihåg sina yngre dar då telefonen ringde i ett i ett, och vi var ett gäng som träffades och gjorde saker ihop, även vardagslag.
Man behöver göra roliga saker även om man inte är 20 å nåt längre, eller hur????
Har jag rätt eller har jag rätt.