Kvinna,.... så underbart att vara kvinna, och så frustrerande jobbigt ibland,Man skall vara cool ,mjuk,sagolikt vacker, rolig , redig (och klara sig själv) samtidigt som man skall vara ljuv och vädja till mannens bekyddarinstinkter, för att inte tala om att det är underförstått att man skall vara kanske inte för evigt ung,men åtminstone skall man se ut som om man var det. Männen talar om pondus och att vara distignierad när det gäller dem själva. Det som retar mig mest är att ALLA, inklusive feministerna(som borde veta bättre ) skall TALA OM hur en riktig kvinna skall vara.Hon skall se ut SÅ,leva SI och ha speciella solidariteten och åsikter,bilden av hur en "riktig" kvinna skall vara förändras lika ofta som en råtta föder barn.
Jag är till sist fullständigt urless på människor som belåtna med sig själva, talar om för mig hur JAG skall vara, om jag vill uppfattas som en RIKTIG kvinna.Va F-N tror dom att jag ÄR, nån slags kvinnoimmitation???.
Nej,det får va slut på denna smygdkitatur,Jag tänker vara, klä mig, tala och föra mig som det passar MIG. Utan att be om lov, vare sig från rödstrumpor,"fakefeminister", dryga kärringar eller övergödda gubbar med slisk i blicken.
Så länge jag är en bra människa som värnar om vänner och människor i gemen, och har en O.K. atetyd med en lagom dos av ödmjukhet och en lika lagom dos av jädrar annamma, så tycker jag att jag duger. och kommer att strunta i alla "tyckelitiker".
Tack för ordet ,....det kändes skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar