Kunde varit värre

Tja! det blir inte så ofta man har chansen att skriva numer,pga en hoper av grejor som måste fixas hela tiden.Man tror man är klar me allt, så dyker det upp nått nytt som man inte hade täntkt på, eller glömt.
Å så var det de här med den olycksaliga annonsen på rummet.Det blir bara värre och värre, nu sisst så var det två tjejer från Italien,som hade en kaxig attityd och gjorde klart för mig att det var upp till dem om de skulle bo i rummet eller ej. För det första så vänder sig annonsen till EN person ,och jag skulle vilja se dem veckopendla hem?!!
Är det INGEN som LÄSER annonserna??? De bara ringer utan att vara på det klara med vad som efterfrågas i annonsen!!!!Knepigt! Om det fortsätter så här, så skiter jag i om jag får äta havregryn varge dag,för jag vill inte ha nån okupation av mitt hem.JEESES!!
Men nog om det, jag är nöjd med frammåtskridandet med torpet,för allt börjar falla på plats och man kan börja tänka på tapeter och inredning,ett kapitel som är i mitt tyck är rätt lustbetonat. Så det skall bli kul att få lite finess på placet.
Ja gudarna skall veta, att det är inget för latmaskar att köpa ett renoveringsobjekt.
Det man inte kan det får man lära sig,typ sätta in fönster, sätta upp glasmosaik,Bygga ett kök,lägga takpapp och sätta på lekt,och för att inte tala om dessa härliga workouttimmar man får med att bära takpannor.Man vet verkligen att man lever.
Men även att sedan få beundra sitt arbete med en lycklig känsla av att ha åstakommit någonting.
Det är inget som kan ersätta det, även om det gnager lite i bland,när man tänker på alla dessa krösussar som köper miljonvillor,och utan att behöva röra ett finger,kan skaffa sig allt de önskar.
Men den känslan av att ha gjort det med sina två händer den får jag,och det är overderligt.
Så även om det inte är av pengar,så är jag MYCKET rik.
Ibland i alla fall