En dröm....................del4

När hon kom in i lägenheten kändes den mörk ock hotfull,men efter det att hon tänt och de trivsamma lamporna silade ut sitt mjuka sken över de komfortabelt inredda rummen,försvann känslan som i ett trollslag.
:-Gud va löjlig jag är,sa hon till sig själv,samtidigt som hon gick ut och gjorde i ordning lite the med mjölk,för att lugna magen.
Lena somnade omedelbart,och sov lugnt hela natten.När hon vaknade kände hon sig utvilad och på gott humör,alla paranoida känslor var som bortblåsta.
De följande fyra dagarna gick i harmonin och glädjens tecken,och Lena badade och dök på dagarna,på kvällarna var det ett ständigt uteliv.
Ömsom var hon ute med Lupe eller så umgicks hon med några av hotellets Scandinaviska gäster.
Det var en fänrik från Svenska armen(som hade kommit ner för att ta dykarsertifikat) en kraftig kille från Malmö(han var som en stor nallebjörn)ett rart par från stockholm,och ett ifrån Oslo samt två roliga tjejer (hon trodde de kom från Karlstad men var inte säker),de var med andra ord ett kul gäng och stämningen var god.
Den femte dagen frågade fänriken om de ville följa med honom till en bar han hade hört talas om,den skulle ha världens längsta bardisk,och alla världens spritsorter och märken var repressenterade.Och som om det inte var nog skulle det finnas speglar i var ände,så effekten blev"den oändliga bardisken". Alla tyckte detta lät kul,så efter att de svängt förbi Eddie Grant´s inspelnings-studio(Mannen i paret från Oslo hade nån "konection"så de fick gå in och titta,och det var rätt imponerande kan man väl säga)Satte de sig i en taxi och åkte dit.Väl inne på den otroligt sofistikerade Raggae-clubben,bänkade Lena sig precis på mitten av den utan överdrift mycket långa bardisken,och fänriken som var en riktig gentleman,bjöd på något gott som var i sex skikt,vad drinken hette hörde hon inte.Det var varmt och musiken pulserade som om den kom ifån hennes egen kropp,det var minst sagt ett ordentligt ÖS,och hon njöt otroligt mycket av situationen.
En röst i hennes öra......:-You vaná dance,rösten var kall och nonchalant.
Lena vände sig om och såg rätt in i mannens ögon,blodet frös till is.Det var HAN,mannen utanför hotellet.Hon kände sin arm i ett stålgrepp,ock paniken började växa.
:-Nej tack stammade hon,samtidigt som blicken sökte efter fänriken.Jag är här i sällskap,sa hon.
Greppet runt underarmen släppte inte,så hon försökte slita sig loss.Då hörde hon en lugn stämma på bruten engelska;-I think the lady sad no,let go of her arm,or lose yours!
Mannens mörka hy spännde runt käkarna,innan han släppte hennes arm.
Han blängde kallt på henne,och väste:- Next time.......
Fänriken lade sin arm runt hennes axlar,och undrade;-hur är det fatt?Lena skakade i hela kroppen,hon tänkte"Vem var den där mannen?"plötsligt var feststämningen som bortblåst,och hon ville bara tillbaks till hotellet.
Väl tillbaka,innfann sig en ovilja att gå upp till den ensamma lägenheten,och hon stannade till vid hotellbaren.
Fänriken förstod omedelbart att Lena var för uppriven för att sova,så han gastade glatt,
:-Laget runt för en säng fösare,jag bjuder! Alla bänkade sig runt baren medan Elvis bartendern hälde upp drinkar efter önskemål.Han kom till Lena,och frågade vad hon ville ha,
:-En vit rom och soda!,Hon kännde tacksamheten mot fänriken som en varm filt om axlarna,och spänningen släppte.Hon var bland vänner.
Tv´n var på och en show med Dolly Parton gnölade fram "Islands in the strem".Lena lyssnade förstrött,skrattade åt ett skämt som "Paddington"(killen från Malmö hade fått det smeknamnet)berättade,drinken var helt perfekt.Stämningen varm och trivsam,alla visste att hon behövde dem,och de stannade gärna.
Men kvällen tog slut till sisst,och de kramade om varandra och sa go´natt,de gick till sig och Lena till sitt.Ljuden tysstnade till sisst och hotellet hade gått till vila.
Lena knäppte den sissta knappen i skjortan,det var faktiskt lite kyligt i rummet p.g.a.luftconditioneringen.Kröp ner mellan lakanen,och somnade sött.

Allt kändes som en stor tumult!....Vad var det som hände,någon rev och slet i hennes skjorta.
Lena försökte slå sig fri,då kände hon det första slaget.Hon skulle aldrig glömma ljudet i huvudet som ett knytnävslag orsakade,hon fäktade villt.Ännu ett,och ännu ett,slagen haglade över henne,och hon kände sig som ett trängt djur.
Vem är du ????Vad villdu????Hon viftade hysteriskt,och försökte göra sig fri.Utan att tänka kastade hon ut armen och tände läslampan.Hon stelnade till,...........DET VAR HAN!!!!!!!!
Mannen med de kalla ögonen,och nu såg de närmast sinnes-sjuka ut.
Det som från början varit (antagligen) ett våldtäcksförsök,var nu en kamp på liv och död.Han slöt sina händer om hennes hals,och tryckte till.
I ett sista försökatt rädda sig,drog hon upp benen så mycket hon kunde,satte fötterna mot hans bäcken,och med sängbotten som avstamp kastade hon ut båda benen.Han vacklade bakåt ett par steg,och innan han hunnit få ett nytt tag,skrek hon. Hon skrek för första gången i sitt liv på hjälp,och som det varit det naturligaste i världen banade sig ett HEEEEEELP!ut genom hennes mun,och ut genom dörr öppningen.HEEEEEEEEEEEELP!ner till nattvakten som satt på gården,
Mannen måttade ett par slag till för att få tyst på henne,men Lena bara fortsatte HEEEEEEEEEEEELP!
Då hördes röster från gården,han kastade sig mot utgången,såg på henne en sissta gång,så var han borta. Hon hörde rösterna närma sig,och känslan växte sig större och större.............han skulle komma tillbaka. (forts del 5)