tisdag 9 oktober 2007

Röda näsor tåga vi förbi........


Jag ligger länge och försöker att ignorera det avlägsna tunna ljudet av en envis väckar klocka, (troligen grannens). Men VARFÖR stänger de inte AV?!! Jag överrumplas av en nysning, POPP i örat och det lock jag tydligen hade haft släppte genast. SCHIIIT det var min egen klocka som helt hysteriskt skrek ut sina PIIPIPP...PIIPIPP..
PIIPIPP!!!! Jag studsar ur sängen, slår mig på en pall som någon idiot (jag)lämnat där.
ATjHHOO!! Där var den igen, känslan av att huvet var fullt av slemmiga havsalger,..
...tanken var ovanligt trög idag,trött börjar jag få lite logiskt sammanhang i denna röriga morgon. JAG E FÖRKYLD!!! Neeeéj inte nu! Det är helt "out of the qestion",
kunde inte kommit olägligare. Väl ute i badrummet,famlar jag efter ljusknappen,
ja hade jag inte listat ut det med min "knivskarpa hjärna", så hade en idiot(fortfarande jag)kunnat lista ut att jag är förkuld . Jag hade lätt klassat ut Rudolf med min "mule",jisses kan man BLI hur röd och svullen som helst.
Tanken på att ta sig till jobbet, är minst sagt inte ett dugg atraherande, men men det är ju inget man kan göra nåt åt . Så som i ullatrapid rörde jag mig i lägenheten,
"först byxorna SEN skorna", självklart anser du men i min snorsuddigga värld var det tvunget att påminnas om detta banala fakta.
När jag senare snubblade ner för mina knappt synliga trappor, ty ögonen har en irriterande förmåga att rinna i det här läget,lyckades jag naturligtvis trampa sönder klänningsfollen med klacken, snubblar och faller framlänges på marmorgolvet och blir sittandes med harmsna tårar på min kind. Plötsligt slog det mig hur otroligt löjligt och komiskt det hela var, och börjar skratta nästan helt hysteriskt.
Där sitter jag mitt i entre´n i min port och skrattar och frustar så snoret stänker, min lunch (1,5st fläsk-kottlett) frukt, makeupgrejor, borste m.m.ligger spritt omkring mig ,och jag kan inte sluta skratta.
Fnittrande och frustande staplar jag över gatan mot min buss, hål och maskor på thightsen,fläck på kjolen och i STORT behov av att snyta mig går jag ombord på bussen, och tro mig jag har aldrig varit på bättre humör , knepigt va? VEIRD!!!!

1 kommentar:

mr. kolumnen sa...

Duktigt att släpa sig till jobbet när man är sjuk. Krya på dig vännen!