Sommarrnattsmagi

När natten är jummen och förtrollande ljus,
och brasan den sprakar förföriskt i hällen.
Det goda vinet jag druckigt gav rus,
då jag sitter begrundande i sommarkvällen.

Njuter av vänner och har mig ett skratt,
och dansar en vända för livet å sången.
Sen sjunger en hyllng till sommarens natt,
fast ostadig kanske jag är upp på gången.

Ler sen en smula mot månen på valvet,
som förut sett lyckliga tokar som jag.
Tittar på klockan:Hon har visst blitt halv ett,
jag tror nog helt visst att det gryr emot dag.

Så nöjd uti sinnet jag sluter de ljusblå,
med bilder av kvällen som skall bli en dröm,
jag tänker att visst inte bättre man kan må,
och somnar så léende på kudvarets söm.