lördag 19 maj 2007

Vad gör inte en del för isterband och stuvad potatis




Jag såg honom redan när han steg ur sin svarta jagga, en bedagad plyboy i 60-års åldern. Han GLED in i det lätt nedgångna långtradarhaket , vi stod i kön för att få dagens lunch, då han likt en pansar kryssare prejade in på 2:a
plats presis framför mig. Stinkande av Packorabanne stod han flåsandes och torkade sin svett, med en antagligen alldeles för dyr näsduk(vem f-n använder silkesväsdukar i dessa dar) mumlar nånting om pack och sneglar på mig. Jag å min sida inte känd för att hålla käften och vara politiskt riktig, frågar ; förlåt sa du nåt
Han ser på mig som om jag representerat det katten lägger i lådan, flyttar blicken ut genom fönstret och säger
:Jag tyckte mig höra löss hosta. Fråga mig inte vad som flög i mig ,men jag lyfter min inte att förakta, högklackade sko och med snabbhet och pressision, tryckte jag ned den i hans svarta(antagligen GUCCI)
lofers. Varpå jag sa : du ska också ha isterband antar jag? Alla ser på honom.... Han nickarANSRÄNGT ser skrämt på mig, och skyndar iväg med sin tallrik. Jag vänder mig om och säger till resten av kön: En del gör vad som helst för isterband och stuvad potatis,...Eller hur?

Inga kommentarer: