Borde inte bara vara en plikt

Nu är det snart dags igen,och innombords bävar man. När jag var liten kunde jag inte förstå de vuxnas prat om stress, detta var ju nåt alldeles uuunderbart,.....Nu är skon på den andra foten, och magsyran reagerar bara man hör talas om den,....JULEN.
Det är inte det att jag ogillar julen på något sätt, nejdå tvärt om.Men det är det tryck som min omvärld satt på mig ,efter det att de upptäckte att jag är ett "julfreak"och sedan utnyttjar det.
-:ÄÄEEHH!,du kan väl fixa det där,du som är så bra på det.Du får det ju ALLTID att bli så bra.Detta är inte den komplimang som det kan låta som, det är ett sätt att själva slippa jobbet med att,sätta upp adventsstjärnorna,jusstakarna,pynta och sisst men inte minst klä granen.Då skall jag berätta att på mitt arbete sätts varje år upp fyra stycken granar, 3st på avdelningen (det är en STOOR avdelning)plus en i fikarummet. Missförstå mig inte nu,jag tycker det är kul att klä granen, men efter den andra börjar det bli rätt träligt, för allt måste göras på sidan om.Man har ju ett arbete att sköta också, och det är inget som man får hjälp med.Och så är det,det där med belysningen,......Alltså! Finns det nån liten smurf eller gnoom,som som varje år sätter sig och trasslar till hela "paketet"?! För när jag varje år tar fram alla julgranssakerna, så slår det aldrig fel,belysningen ser ut som ett veritabelt trassel.
Det tar minst 45min att bara reda ut,den sorgliga röra som kallas julgransbelysning, och då har jag fem stycken inräknad min egen,..... ni fattar!?
Detta är vad som hoppar omkring i mitt huvud, så här sissta veckorna i November.
Och att det är helt hysteriskt alla redan med julbord, skyltningar och julbelysning genom staden, gör det inte bättre.
Så när allt är klart och pyntat upplever jag bara en stor lättnad,och funderar väl lite på att det skall tas ner igen också.
Det vore roligt om man kunde få bli bjuden på julstämning nån gång,istället för att vara den som alltid skall ge andra detsamma, typ att man varit den som ordnat julfester, men aldrig själv blivit hembjuden på NÅN.
Men vad vet jag, det kanske blir bättre detta året man vet aldrig,eller hur?
Så en så småning om GOD JUL, till er alla önskar jag(igen).