Har ni haft en fest med många människor, och det har spelats musik, "sjungits" (eller vad man kan kalla det)dansats , skrattats och allt har varit allmänt lyckat.
Timmarna går och det är dags för uppbrott, de droppar av en efter en, eller snarare två eller tre åt gången, och plötsligt är det alldeles tyst.
Du är ensam och plockar lite eftersom det är pest att vakna till ett kaos, och plötsligen slår det dig,.....Faa´n va tyst det är!
Jag menar inte bara tyst som i avsaknad av ljud, utan TYST!! En tystnad som dånar i öronen och hela huvet, och är rent obehaglig. Helt freaking weard alltså,till sist MÅSTE man sätta på lite musik för att inte förlora det helt.
Är det så, att dagens människa inta fixar FÖR mycket av tystnaden, eller är det bara jag som är beroende av människors röster, även om de inte säger något av världsbetydelse HELA tiden. Skitsnack kan vara rätt rogivande eller hur?
