Halååååååå!........ halå halå halå
Här var det tomt, inte så underligt med tanke på att jag inte varit här på evigheter.
Men det skall bli lite ändringar på det.
Det kommer fortfarande innehålla Storries om det  underliga sakerna i livet, och de
roliga och konfysa.
Jag kommer INTE skriva om vad som är INNE, och varför, ej heller lägga huvudbetydelsen av livet,
på ytliga och i mitt tycke helt meningslösa åsikter om vad som är accepterat i innekretsarna.
Det kommer att helt handla om VANLIGA och OVANLIGA människor (om man nu kan bestämma vad som är vanligt) och förhoppningsvis underhållande anekdoter om allt mellan himmel och jord.
Kanske det roar någon, och i alra högsta grad MIG.
Jag lägger in lite foton  från mitt liv senare.

Så var den här så stor och blå, den tystaste stunden i mitt hjärta. Som om den kom till för eftertänksamhet. Den blå timmen Léur blue

Resan är meningen med livet

Så har man nått mogen ålder, en del skulle säga så mogen att man blivit mjuk i kanterna. Ja, Ja bara man inte går omkring och blir helt rutten så må det väl vara hänt. Inte för att jag kommer att lägga band på mig, eller "uppföra mig mer värdigt". Hör bara hur det låter!!....... MER VÄRDIGT! Det är väl lika bra att säga som det är, ta så liten plats som möjligt, och helst inte märkas. Passar mig inte alls, kommer aldrig på frågan. Jag kommer att FORTSÄTTA att njuta av livet, fortsätta att lyssna till härlig rockmusik, fortsätta att sjunga skråla och leva i nuét. Tänker inte be om ursäkt för att jag finns, eller hålla en låg profil. Utan det är ju NU det gäller att ge järnet, den tid man ändå har. Eller hur? För när resan är över i livets berg och dahlbana, vill jag känna att jag verkligen var HÄR.

Vad att tycka om plastikkirurgi?

Ja,.... vad skall man tycka om plastik kirurgi,??? Jag menar....
VÅGAR man säga högt att det är var och ens ensak?
Eller är det inte så, att många leker med tanken,
men vågar inte säga det rätt ut?
Jag hör ofta vid bordet i vårat fikarum på jobbet, från dem
som antingen inte vågar eller har råd.
Hur förskräckligt det är, och sitter och antyder att det är skamligt, omoraliskt för att inte säga opassande, och löjeväckande.
Men jag tycker faktist att det är var och ens ensak,
(så länge det inte går till sjuklig överdrift), eller hur?
Det skall väl skvallergamarna bara skita i om du lyfter ditt ögonlock (alla kanske inte vill se ut som en pungråtta i ansiktet).
Så kvinnor (och män) över hela världen, lyft era pattar, hakor och magar, sug era lår rumpor och midjor. Fixa till det som blivit fel, det har ingen annan än DU med att göra.
Och till alla Skvallrande och overande skitsnackande skator,
vill jag bara säga.......
SKÖT ER SJÄLV OCH SKIT I ANDRA.
eller GUD VARE MED EDER FÖR SJÄLV HAR JAG INTE TID!!!!!!

Roligt men totalt utpumpande

Jag har inte varit så aktiv på denna sidan på sissta tiden.
Men det har sina naturliga anledningar,...Jag har helt enkelt inte hunnit.
Förnär jag inte varit för trött (Vårtrötthet?) så har jag haft massvis att göra.
Det skall bli så skönt när jag återställt mun trädgård igen.
Ni förstår det blev ganska grisigt runt huset efter att de klätt om huset.
Och först nu, börjar min tomt bli sig lik igen.
Tänk er massvis och jag menar massvis av brädstumpar,
bitar av metallbläck och stuprännor, och spik.
Över allt spik, lifsfarligt att råka trampa på förståss.
Och så sisst men inte minstvanligt skräp, typ sigarettpaket embalagepapper mm,mm.
Det är ett megajobb att städa upp,
men nu verkar det som om vi närmar oss slutet,
på denna inte så roliga del i husarbetet.
Efter gäst stugan får det va bra ett tag,
det tar på krafterna och det sociala livet tar stryk.
Min vän mrW tycker nog att det börjar bli lite mycket,
skulle jag tro.
Men det är väl som min gamla pappa brukar säga;...
Den som väntar på nån som har gått...
Väntar alltid för länge.
Det är väl så det känns i alla fall.
Men hys hopp, det blir bättre, Jag LOVAR.
Om inte för min egen skull, för jag är helt slut,
så det skall sannerligen bli skönt att koppla av ett tag.

Våren, näring för oss alla

Våren , näring för oss alla. efter en hård och krävande vinter. Bara att höra en koltrast sjunga halv sex en lördagsmorgon, man liksom gonar sig, som om man satt framför en brasa. Man kan säga att själen värms av fågelsången. Att sitta på en mur i solen med slutna ögon, och lyssna på ljudet av människor, som äntligen fått av sig vinterskorna och med lättare steg smattrar fram på asfalten.
Barn som leker i parkerna, gamla herrar som kisar i solen, och låter sig glädjas av synen av ben i fladrande kjolar. Det är nu som den första glassen avnjutes, och man börjar tänka på grillfester ,kvällar på uteserveringar, och sköna promenader med ljumma vårvindar som mjukt och busigt stryker även en fårad kind.
Det är nu såna som jag börjar LEVA!!! och min själ frodas. För våren är själens näring.
Hurra!! Hurra!! Hurra!! Vintern rasat ut och värmen rusar in ÄNTLIGEN.......

Otålig och förväntansfull väntar jag på VÅREN

VÅR......Smaka på ordet. Det är fullt av löften och minnen, förhoppnigar och drömmar.
Otåligt väntar jag på de första varma dagarna, då solen fyller luften med dofter som vi nästan hade glömt. Min katt sudden hoppar omkring på köksgolvet i försök att fånga en fluga som yrvaket flyger omkring i vinddraget från den äntligen öppnade ytterdörren. Jag sitter på min farstu-trapp (lite tidigt att ta fram utemöblerna) med en varm kopp kaffe. Jag låter solen smeka mitt ansikte medans jag lyssnar till fåglarnas kvitter i buskarna, ett tack för vinterns frön och nötter.............

Men jag sitter fortfarande här och drömmer, för det är fortarande minusgrader, och snön ligger kallt och hårt mot marken. Men snart............Mycket snart, så är den här, VÅREN!!!
Så misströssta inte, den kommer.
Men Guud, vad tiden går långsamt ibland (jag tror att Sudden min katt instämmer, när han tankfullt ser ut genom fönstret)
Men snart så.........

Nya erfarenheter och frestelser i löften om ny VÅR

Hej å hå alla nya besökare!
Det är roligt att en del har tid att titta in. Jag har väl inget att skriva om som inte tar en otroligt lång tid att få ner i skrift......Som tex att man fått en sysster så här i mogen ålder (hej! jag hörde nog skämtet om övermogen så att man e lite mjuk i kanterna), nä jag fick ett brev vi mailade, hon ringde upp och på den vägen eré. Hon är förresten jätte trevlig, och otroligt lätt att prata med. KUL
Sen har man äntligen fått köpa ut sin lägenhet(bostadsrätt) så nu äger man sitt eget hem(åtminstone så länge man betalar sina lån till banken)
Så det rör på sig i alla knutar, å då får man inte glömma att det snary är "birthday" och det är ju kul. För det heter ju Födelsedag och INTE "TJO nu har jag blivit ett år äldre"dag. Och VÅREN kommer snart, dagarna blir ljusare och det står inte långt till så har vi "musöron på alla trän och buskar.
Så man e ju inte bara till för att klaga, eller hur?
Så tills vidare ha det så kul, besök mig på Kattsajten listo2you, eller varför inte poppa in på Antibimbocompaniet listo4you.blogspot.com
CIAO!!!!

Roligt med kattbloggen

Hej (om det är nån som fortfarande kommer in här och läser)
Jag har haft mycket omkring mig , så det har inte blivit av att skriva här så mycket . men jag har hamnat på "Kattsajten" så mycket roligare och meningsfullare än Facebook, och där har jag haft nöjet att få kontakt med trevliga och vänliga människor med djurintresse. Faktisk KUL.
Men jag kommer naturligtvis att skriva mer och berätta vad som hänt i mitt liv det sissta kvartalet. för en del har faktiskt ramlat på rätt bra.
Men det blir lite senare, tills dess,
Ciao L

SKRÄMSKOTT (novell)

Sebastian slog upp dörren, och drog häftigt in den kalla klara luften,...ÄNTLIGEN!!
Detta var nog den längsta dagen i "mannaminne",ett tag trodde han inte nånsin att den skulle ta slut. Men nu var den slut, verkligt underbart slut och han var FRIIIIIII!!!
Ledig...Han smakade på ordet, och kunde svära på att det smakade äpple och kanel.
Ledig, Ledig, Ledig, Ledig. Det var som att berusa sig på Champagne.
Tjohooo!!!!
Kvinnan framför honom vände sig om och skakade leénde på huvudet. Hans lycka och glädje smittade av sig.
Med ett språng tog han sig upp på spårvagnen och gav chauffören ett stort leénde.
Fick ögonkontakt med en gammal kvinna vid fönstret, och kände hur glädjen flöt över till hjärtat innanför den brungrå yllekappan, och spred sin värme.
En slags värme som inga kappor och halsdukar i världen kunde ge.
Väl framme vid sin hållplats,dansade han fram över trottoaren, vek in till en blomsteraffär och köpte en hel bunt med puder-rosa rosor, hennes favoriter.
Solen glittrade från en krispigt blå himmel och luften nöp i skinnet. Livet var underbart, han var kär och fullständigt galen..........Helt FANTASTISKT!

Trappan gick i ett huj, och handen skakade lite när han satte nyckeln i låset.
EIVOOOOR!....EIVOOR!! Inget svar,...När han tänkte efter så var huset påfallande tyst.
EEEIIVOOOOR!Bara tystnaden svarade honom, det hördes inte ett ljud.
Den föll ner över honom som en våt yllemössa, och olusten spred sig i kroppen.

Sebastian la bävande dörrnycklarna och blommorna på köksbänken, han ropade igen, inte lika högt som förut utan mer trevande och ängsligt,.....Eivoor!
Inte ett ljud hördes förutom klockan i köket, TIK, TOK, TIK, TOK, TIK, T.......

All glädje var som bortblåst, hon skulle varit hemma . De hade ju bestämt att han skulle komma hem och hämta henne, för att sedan åka iväg till deras favoritresaurang.
Med hjärtat i halsgropen gick han runt i huset,ropade hennes namn. men utan framgång.
Plötsligt förnam han något i ögonvån,och vände sig mot badrummet. En fot stack fram bakom dörren, och nu kunde han se att det var Eivors randiga knästrumpefot.
Han rusade in , där låg hon framlänges på golvet, helt stilla.
Händerna darrade när fingrarna sökte efter puls.......Nä inget...Herre gud, va skall jag ta mig till tänkte han.
Men vänta nu,...VAH?..Va det inte?...Jo..Jovist!!!! DÄR VAR DEN, pulsen hennes hjärtas slag. Hon andades också märkte Sebastian, då han höll sitt ansikte nära hennes kind.
Eivor!han baddade hennes panna med kallt vatten. Eivor! Klappade hennes kinder för att väcka henne, samtidigt som han ringde 112.
-:Vad har hänt, hörde han henne stöna, var är jag?
Sebastian såg på henne, hon hade en rätt präcktig bula i pannan och håret var vått och tovigt av hans försök att väcka henne, med våta trasor. Men aldrig hade han sett henne så vacker som nu. I hans ögon var hon ALLT.
-:jag skulle gissa att du halkat och slagit huvudet i badkaret, jag har ringt till ambulansen och de är på väg, flämtade han . Det känndes som om all luft hade gått ur Sebastian och han hade svårt för att prata.
Han kunde ha förlorat henne , så lätt är det hänt, så nära att aldrig mer få höra hennes lätt hesa röst,och hennes otroligt dåliga historier.
Sebastian skrattade till lite nervöst, och såg på henne........Länge.
Vet du va?, sa han..... Jag älskar dig,.....ja det är ingen grej jag säger.
Jag älskar dig,sa han. Som man älskar att andas. Jag älskar dig som en solig sommardag´, JA, jag älskar dig mer än livet själft. Du är min själsfrände och min livskamrat,
Jag höll på att förlora dig ,.... MEN DET GJORDE JAG INTE !!!!
Hans rop ekade i badrummet, en ambulans siren hördes i fjärran.
Genom tårar av tacksamhet såg han på henne, och tänkte.......
Jag är världens lycligaste man,....Och han menade det från botten av sitt hjärta.

SLUT